Prins Krankar: Saga

Prins Krankar

Det var en gång för länge länge sedan en prins som hette Krankransok men kallades mest för krankar av sina livvakter. Kankar var som alla andra prinsar upptagen med att hitta en själsfrände. Han kände sig väldigt ensam på dagarna för han hade ju faktist ingen att vara eller prata med. Så en dag skulle han ornade han en stor tävling om vem som skulle bli den lyckliga prinsessan och få bo på landets finaste slott. Eftersom hon skulle bli prinsens fru så skulle hon ju också bli bortskämd med rikedommar som diamant och guldhalsband varje dag.

Tävlingen skulle äga rum på den stora köpmarknaden. Vid köpmarknaden bodde bara rikt folk som hade råd med en borg och fina kläder, men köpmarknaden var också det ända stället i landet som prins krankar inte härskade över. Det var nämligen en  stor salra som härskade över det området. En salra var en stor varg som kan tala. Prinsen var tvungen att fråga om tillåtelse att få ha tävlingen i byn. Han begav sig redan nästa dag till köpmarknaden för att fråga om tillåtelse. Salrarn var väldigt tveksam till ideen men han lät ändå folken bestämma. Röstningen skulle gå till på det mest simpla sätt som finns. Jubel. Salrarn började först med att kolla vilka som var negativa till prinsens idé. Många utav männen höjde rösten och började klappa i takt med händerna. Därefter kollade han vilka som var possitiva till idén. Nästan alla kvinnor började skrika och klappa med händerna. Byn hade också mer kvinnor än män så beslutet var enkelt.

Nästa dag så ställdes en stor scen upp mitt på torget.  Den stora klockan på marknade ringde för första gången på dagen som innebar att klockan var ett. När klockan ringde för andra gången på dan så började folket, men speciellt kvinnorna samla sig runt den stora scenen. Klockan tre ringde klockan för tredje gången. Tävlingen kunde börja.

Alla kvinnor som ville delta i tävlingen kom hastigt upp på scenen. Första tävlingsgrenen var smycko delen som handlade om hur väl man kände igen olika kristaller och metaller. Den här delen var viktig hos en prinsessa och därför tyckte prinsen att det var en bra del utav tävlingen.
kvinna nummer ett gick fram till mitten av scenen. Ett stort bord gjort av trä var placerat framför kvinnan. På det vällackade trä bordet stod tio små stenar som hade ett brunt papper framför sig. Kvinnan gick till änden av bordet och hämtade den vita fjädern som var doppad i svart bläck. Hon gick fram till första stenen och började känna, klämma och till och med att lukta på den. Efter ett tag satte hon ned stenen på bordet och doppade den lätta fjädern i bläcket igen. Ordet ´´Guld´´ skrevs ned på det bruna pappret framför sten nummer 1. Sedan gick hon vidare till sten nummer 2. Silver blev svaret.

När alla kvinnor var klara med tävling 1 gick de över till de andra 3 grenarna som var, städ grenen, skönhets grenen och konversation grenen. 2 dagar senare var de fyra grenarna över. 150 stycken kvinnor hade varit med i prinsens tävling. Prinsen satte sig ned på sin silkes lena soffa som var gjord utav guldtråd. Han suckade djupt och började läsa från allas resultatpapper. Rätt, rätt, rätt, fel, fel, rätt. Han höll på i flera dagar att rätta allas svar. Till sist lade han ned det sista bruna pappret på bordet. Han var klar. Den kvinnan som hade framstott bäst hette Sigrid Zesarsson och bodde i en av de finaste borgarna i staden. Men prins krankar var inte säker på att han ville spendera resten av sitt liv med någon han inte kände något för. Nästa dag begav ha sig ändå tillbaka till köpmarknaden för att besöka kvinnan Sigrid. Prins Krankar var skeptisk, han brukade vanligtvis följa hjärnan men denna gång följde han hjärtat. Han sa till kvinnan:
- Förlåt. jag måste tyvärr ge mig av, jag följer mitt hjärta och då är du inte den rätta.

Prinsen låg i flera dagar och grumlade över att han aldrig skulle hitta den rätta. En av hans livvakter föreslog landet Prodilaan. Landet under. Han sa att landet var fullproppat med kvinnor, men det fanns ett problem med kvinnorna. De hade en förbannelse. De var alla onda.
En av livvakterna sökte fort upp en häxa som bodde i prinsens land. Häxan sa att det fanns ett motgift, men en av ingridienserna var ovanlig och svår att få tag i. Prinsen var därför tvungen att betala dubbelt så mycket för den ingridiensen. Han brydde sig inte ett dugg, han hade ju hur mycket rikedommar som helst.
Nästa dag var motgiftet blandat och de kunde ge sig av.
 Prinsen och hans livvakter packade ned mat för en hel månad i ett släp som de sedan fäste på två hästar. Han själv lastdes på sin finaste vagn som drogs utav Hermer och Grovil. De var två utav hans finaste hästar. Deras päls var guldig med silver man och svans.
Prinsen och hans livvakter reste i över en vecka innan de kom fram till första porten. Där stod en stor varulv med klor långa som spagetti strån. Varulven sa:
- För att komma igenom porten måste ni svara rätt på de här tre frågorna.
Prinsen var listig och sa fråga på bara. Prinsen hade rätt på de två första men när den tredje frågan kom så kunde han inte svaret, men han såg att porten inte hade något lås så han ropade:
- Kolla där, det är en blå giraff som går på händer.
Den stora varulven tittade givetvis dit och såfort han gjorde det smet livvakterna och prinsen in genom porten. Resan fortsatte och de kom till andra porten. Där stod en ännu större varulv med klor långa som boaormar. Varulven sa:
- för att komma igenom porten så måste ni svara rätt på här 8 frågorna.
Prinsen hade rätt på de 7 första men när den sista frågan kom så kunde han inte svaret, men han såg att porten inte hade något lås så han ropade:
- Kolla där , det är en blå giraff som går på händer.
Den ännu större varulven tittade givetvis dit och så fort han gjorde det smet livvkaterna och prinsen in genom porten. Resan fortsatte och de kom fram till den tredje och sista porten. Där stod en ännu större varulv med klor långa som brandslangar. Varulven sa:
- För att ta er igenom porten måste ni svara rättpå de här 12 frågorna.
 Prinsen hade rätt på de 11 första men när den sista frågan kom så kunde han inte svaret, men han såg att porten inte hade något lås så han ropade:
- Kolla där, det är en blå giraff som går på händer.
Den ännu större varulven tittade givetvis dit och så fort han gjorde det så smet livvakterna och prinsen igenom porten.
Äntligen var de framme och sökningen efter den rätta hustrun kunde börja, men Prinsen var mycket trött efter resan och valde att börja söka dagen därpå. Nästa dag när prinsen satt och åt mat så kom grannkvinnan instormande i hans vagn. Hon var ilsken för att prinsens vagn nämligen stod på hennes tomt. Prinsen berättade för hans livvakter att det var kärlek vid första ögonkastet. Ja för han då men inte för hon. Hon var rasande på prinsen och ville slå ihjäl honom, men en dag lyckades prinsen hälla i mot giftet i hennes vatten. Då fick hon mot giftet i sig och blev botad mot sin onska. Nästa dag hade giftet verkat och hon hade blivit god. Då kunde prinsen äntligen återvända till sitt land långtborta i skyn med sina drömmars kvinna. De levde lyckliga i alla sina dagar.

snipp snapp slut, då var denna saga

SLUT